torsdag 4 maj 2017

onsdag 3 maj 2017

Demokrati och mobbning

Demokratiska värden av Maria Korpas


Demokrati kan betyda olika saker för olika personer. Det finns ingen entydig definition på vad detta egentligen är. Enligt läroplanen så ska skolan lära ut demokratiska värden. Så här skriver läroplanen om demokratisk värden (Skolverket, 2011):

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (s. 7)

I boken ”Levd demokrati?” finns en undersökning där de har frågat vad eleverna tror demokrati är för något. Här är några: ”alla har lika värde”, ”att alla har samma rätt”, ”viktigt att makten är jämnt fördelad. För det är demokrati att makten är ganska fördelad” (Ekerwald & Säfström, 2012, s. 19).  Detta liknar det som står i läroplanen.

Men om det är demokrati och eleverna får lära sig om detta, så varför blir så många kränkta och diskriminerade? Särskilt skolan är en utsatt plats där mycket kränkningar och mobbning sker. Självklart finns det elever som kränks men inte uppfattar det på det sättet. Karin i boken ”Levd demokrati?” är en av dem. Enligt författarna så uppfattade hon sig inte mobbad för att hon inte kände att mobbarna tillhörde hennes grupp utan identifierar sig som någon helt annan avskilt från denna grupp (Ekerwald & Säfström, 2012, s. 84). Andra har istället känt sig mobbade och  hade en tuff skoltid där de inte trivdes.

Så hur kan vi som lärare lära eleverna om demokratiska värden och att motverka kränkningar och diskrimineringar?
Kan sokratiska samtal vara en bra sätt eller möten där eleverna har samma bestämmelserätt som de vuxna?

För i sokratiska samtal får alla eleverna säga vad som helst utan att någon blir tillsagd. Det finns inga rätt och fel. Och som i filmen ”Freinetskolan Mimer” som visar hur sokratiska samtal går till, syns det att eleverna tycker om det (UR Skola, 2011). Kan denna metod hjälpa lärare att lära eleverna demokratiska värden?

Eller är möten med elever och personal där eleverna får bestämma lika mycket som personalen det rätta sättet? För i filmen ”Summerhill” fick eleverna lika mycket bestämmelserätt som lärarna men istället fick de mycket mindre ämneskunskaper (Utbildningsradion, 2006).

Så vad säger ni, hur kan vi öka den demokratiska medvetenheten hos eleverna? Vad ska vi som lärare göra för att kränkningar och diskrimineringar blir ett minne blott? Har ni några idéer?

Referenser

Ekerwald, H. & Säfström, C. (2012). Levd demokrati? (s. 19, 84). Stockholm: Liber.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
UR Skola. (2011). Freinetskolan Mimer [Videofil]. Hämtad från http://urskola.se/Produkter/164726-Jakten-pa-det-demokratiska-klassrummet-Freinetskolan-Mimer
Utbildningsradion. (2006). Pedagogikens giganter: Summerhill [Videofil]. Hämtad från http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=33&article=U100397-04

måndag 1 maj 2017

Gestaltning Alingsås-gruppen


Gestaltning av Alingsås-gruppen: Maria Korpas, Chiara Maso och Ulla-Karin Sjöberg

Lärare, barn och framtiden

Sedan min första dag av min första VFU-period har det varit svårt för mig att förstå den svenska skolan. Jag var van vid auktoritära...