Demokratiska värden av Maria Korpas
Demokrati kan betyda
olika saker för olika personer. Det finns ingen entydig definition på vad
detta egentligen är. Enligt läroplanen så ska skolan lära ut demokratiska
värden. Så här skriver läroplanen om demokratisk värden (Skolverket, 2011):
Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor
och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska
gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (s. 7)
I boken ”Levd
demokrati?” finns en undersökning där de har frågat vad eleverna tror demokrati
är för något. Här är några: ”alla har lika värde”, ”att alla har samma rätt”,
”viktigt att makten är jämnt fördelad. För det är demokrati att makten är
ganska fördelad” (Ekerwald &
Säfström, 2012, s. 19). Detta liknar det som står i läroplanen.
Men om det är demokrati
och eleverna får lära sig om detta, så varför blir så många kränkta och
diskriminerade? Särskilt skolan är en utsatt plats där mycket kränkningar och
mobbning sker. Självklart finns det elever som kränks men inte uppfattar det på
det sättet. Karin i boken ”Levd demokrati?” är en av dem. Enligt författarna så
uppfattade hon sig inte mobbad för att hon inte kände att mobbarna tillhörde
hennes grupp utan identifierar sig som någon helt annan avskilt från denna
grupp (Ekerwald & Säfström, 2012, s. 84). Andra har istället känt sig mobbade och hade en tuff skoltid där de inte trivdes.
Så hur kan vi som
lärare lära eleverna om demokratiska värden och att motverka kränkningar och
diskrimineringar?
Kan sokratiska samtal
vara en bra sätt eller möten där eleverna har samma bestämmelserätt som de
vuxna?
För i sokratiska samtal
får alla eleverna säga vad som helst utan att någon blir tillsagd. Det finns
inga rätt och fel. Och som i filmen ”Freinetskolan Mimer” som visar hur
sokratiska samtal går till, syns det att eleverna tycker om det (UR Skola, 2011). Kan denna
metod hjälpa lärare att lära eleverna demokratiska värden?
Eller är möten med
elever och personal där eleverna får bestämma lika mycket som personalen det
rätta sättet? För i filmen ”Summerhill” fick eleverna lika mycket bestämmelserätt
som lärarna men istället fick de mycket mindre ämneskunskaper (Utbildningsradion, 2006).
Så vad säger ni, hur
kan vi öka den demokratiska medvetenheten hos eleverna? Vad ska vi som lärare
göra för att kränkningar och diskrimineringar blir ett minne blott? Har ni
några idéer?
Referenser
Ekerwald, H.
& Säfström, C. (2012). Levd
demokrati? (s. 19, 84).
Stockholm: Liber.
Skolverket.
(2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
UR Skola. (2011). Freinetskolan Mimer [Videofil]. Hämtad från http://urskola.se/Produkter/164726-Jakten-pa-det-demokratiska-klassrummet-Freinetskolan-Mimer
Utbildningsradion. (2006). Pedagogikens giganter: Summerhill [Videofil]. Hämtad från http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=33&article=U100397-04
I en demokratisk värld har bara en del invånare inflytelse, under vissa tillfällen och enligt det som några få personer bestämmer. Om det som vi ska lära/göra i skolan ska spegla den riktiga världen tror jag inte att vi behöver diskutera "demokrati" så mycket. Det finns redan tillräckligt mycket om det, så som i den vuxna världen.
SvaraRadera”Sokratiska samtals långsiktiga syfte är demokrati” säger Ann S Pihlgren i filmen, det vill säga att med hjälp av sokratiska samtal kan eleverna lära sig att uttrycka sina idéer, diskutera tillsammans samt lyssna på varandra. Med hjälp av sokratiska samtal kan eleverna förstå ämnena på ett bättre sätt, Elizabeth Wanselius har pratat om sokratiska samtals betydelse och till exempel hur diskussionerna kan öka elevernas förståelse för matematik.
SvaraRaderaTyvärr tror jag inte att pedagoger kan motverka kränkningar och diskrimineringar så att det inte förekommer alls men givetvis kan man som pedagog arbeta för att minska sådant i skolan. Mycket av kränkningarna och diskrimineringar sker också utanför skolan som eleverna tar med sig till skolan. Det är en svårt att hitta en bra lösning på detta stora problem men jag tror att samtalet är viktigt. Genom samtal kan eleverna bli uppmärksamma och få inblick i olika situationer. Att arbeta för att skapa en bra gruppdynamik tror jag minskar antalet kränkningar inom klassen också. I samband med samtalet/diskussionerna kan pedagogen behöva göra situationer konkreta och arbeta med material så eleverna får en verklighetskänsla för att kunna sätta sig in i en sådan situation.
SvaraRaderaJag håller med dig Sofie att en mobbnings- och diskrimineringsfri skolan är ett betydelsefullt mål att sträva efter. Och Personligen anser jag att sokratiska samtal är ett intressant arbetssätt som kan användas för att arbeta med skolans värdegrunder inom alla ämnen. Det står i läroplanen att ” Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem”, vilket betyder att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolverksamheten (Skolverket, 2016, s. 8). Genom att delta i sokratiska samtal får eleverna möjlighet att inte bara lära sig att lyssna på varandra, utveckla sin språkförmåga, sin kritisk tänkande, etc. utan också förstå andras synsätt. Detta leder till att eleverna skapar en djupare förståelse av sin omvärld och sig själva, vilket kan bidra till att mobbning/diskriminering minskar.
SvaraRaderaEftersom jag läser inriktning f-3 så har jag mest erfarenhet av hur man arbetar med demokrati begreppet i de åldrarna. Något som är viktigt att eleverna förstår är att demokrati inte innebär att alla får som man vill utan att det betyder att det blir som de flesta vill. Om de tror att det betyder att alla elever ska få som de vill, är de klart att de känner sig kränkta när det inte blir så. Ett bra sätt att arbeta med demokrati begreppet är att hålla ett val i klassrummet, se filmer som jämför demokrati med diktatur o.s.v.
SvaraRaderaSokratiska samtal tror jag kan vara bra, åtminstone i arbetet med värdegrunden. Då kan man ta upp ämnen som hur är man en bra kompis, vad vill jag inte att någon gör mot mig. Vad är mobbning o.s.v. Förutom att sådana samtal kan vara bra i det förebyggande arbetet mot mobbning, så tror jag också att de stärker sammanhållningen i elevgruppen.
Jag håller också med dig Sofie om att mobbningen inte enbart är begränsad till skolans fyra väggar numera. Med vårt högteknologiska samhälle och den ökade användningen av mobiler samt diverse nätbaserade sociala plattformar, har mobbningen/ kränkningarnas uttrycksformer ändrats. Det innebär som Sofie skriver att eleverna kan utsätta varandra för mobbningen och kränkningarna i princip dygnet runt. Att komma till rätta med detta är i sig en utmaning för skolans ledning och i synnerhet lärarna. Skolan får inte halka efter i utvecklingen och måste vara uppdaterad. Skolpersonalen bör få en kontinuerlig och adekvat fortbildning kring arbetet med värdegrunden. Det är orimligt om värdegrundsarbetet bara blir enstaka teman här och där. Det ska finnas ett systematiskt och genomtänkt arbetssätt och alla som arbetar på skolan ska vara införstådda med samt ha samsyn kring det. Den sokratiska samtalsmetoden är bra, om man kombinerar den med EPA-metoden blir den ännu bättre. Jag tror mycket på det praktiska inslag i undervisningen som rollspel och värderingsövningar. Det finns en större chans att elever kommer ihåg, det de har varit med om att göra (kommer tyvärr inte ihåg källan Säljö?).
SvaraRaderaDet finns ju rastvakter på skolgården för att säkra tryggheten, behövs det en variant av det på nätet eller är det att gå för långt? Vad tycker ni?
Det är ett oerhört viktigt ämne som vi alltid måste lyfta i vår undervisning. Definitionen är svår, som du skriver Maria, finns ingen entydig definition av ordet. Såhär står det på riksdagens hemsida:
SvaraRadera” Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.” (http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/)
Det är lite ungefär det som barnen i ”Levd demokrati” beskriver att demokrati är.
Skolan är som du skriver en plats där många elever och vuxna blir utsatta, varför blir de det när skolan kämpar dagligen med dessa frågor och förmedlar det som står i värdegrunden och i lagen?
Ja, det är en väldigt svår fråga att svara på. Vi vet att mobbning kan bero på flera faktorer, som till exempel en skyddsmekanism. En som varit mobbad tidigare kan ge sig på andra fastän hen vet hur jobbigt det är.
De sokratiska samtalen tror jag definitivt kan vara ett bra sätt för eleverna att få dessa värden medlade. Jag såg klippet ”Freinetskolan Mimer”, eleverna verkade väldigt trygga i sig själva och under samtalen. Särskilt med vetskapen att ”finns inget rätt eller fel” som en elev säger. Vilka slags möten skulle barnen kunna tänkas ha samma bestämmanderätt som vuxna, menar du? Nyfiken!
/Rita
Jag håller också med om att det är viktigt att arbeta aktivt för att motverka kränkningar och att det arbetet kräver kontinueliga gruppövningar, värderingsövningar och att som ledare föregå med gott exempel; våga göra misstag, agera som du lär och skapa ett positivt klimat. På många sätt har vi et oerhört elitistiskt samhälle där bara normen är accepterad och tyvärr färgas detta av på barnen. Det är därför extra viktigt att skolan arbetar vädligt aktivt med att ifrågasätta detta och lyfta värdet av olikheter, då många elever tyvärr inte har med sig detta synsätt när de kommer till skolan. För att sokratiska samtal ska ha värde krävs att man skapar ett klimat i klassrummet där alla får yttra sina åsikter och inte bara säger vad de tror andra förväntar sig eller vill att de ska säga. Som Rita skriver så verkade eleverna i klippet väldigt trygga i samtalen vilket för mig indikerar att de har skapat just ett tillåtande klassrum, hade vart intressant att veta mer om hur de har jobbat sig dit, rent konkret!
SvaraRadera